Ett nytt år

För snart ett år sen började det nya året med att jag mådde fasligt illa hela tiden. Jag kunde inte för min värld förstå varför. Jag hade börjat träna en del, tänkte mycket på kosten och kände mig bra iform, förutom att jag mådde så illa. Jag tänkte att om det nu var vinterkräkis, då borde den väl bryta ut!
Jag började jobba efter julledigheten, fortfarande ständigt illamående. Stress, tänkte jag, måste vara stress. Hade en intensiv ”Vit Jul”-kampanj bakom mig och var ganska trött.
Såklart visade det sig nu, som vi alla vet, att jag var gravid. Det var så otänkbart, att jag inte en tänkte på att det kunde vara så. Nisse was in the making.

2010 har handlat mycket om Nisse, både i magen och utanför. Han har berikat vårt liv, den lilla golyckan, och klistrat ihop vår familj ytterligare. Fina lilla killen, som hade en tuff start med slangar på KS men som bara blir finare och finare för varje dag som går. Vilken lycka att han kom!

Emil har börjat ny skola, nya kompisar och mer fotboll. Han är duktig som alltid och tycker fortfarande att fotbollen är lika kul! Han är den finaste storebror man kan tänka sig, som gärna håller Nils när det behövs och som leker otröttligt med Lucas. Han har blivit så stor, åker tunnelbana till skolan, känner alla ungar runtomkring, fixar håret på morgonen och handlar kläder själv. Fina stora killen.

Lucas har också blivit stor. Slutat med napp och blöja, har en stark vilja men oj så rolig han kan vara. Han älskar sina brorsor, är nästintill besatt av att få pussa på Nils stup i kvarten och ser upp till Emil som bara den. Han har haft ett jobbigt år, där treårstrotsen har blandats med förväntningarna inför att bli storebror, att inte vara minst längre utan att vara i mitten istället. Inte helt lätt, men jag tycker han verkar klara det fint.

I år har vi rest lite, både i Sverige och utomlands. Varit i Göteborg och se Emil spela i Gothia Cup och i Italien för att fira svärmors 60-årsdag. Helt olika resor men lika fantastiska båda två.

Vi har flyttat in i vår drömlägenhet, nyrenoverad 5:a med uteplats, precis där vi vill bo. Äntligen känns det som hemma, och ett boende vi kan stanna i för alltid.

Det har varit ett riktigt bra år för oss med andra ord. Förhoppningarna inför 2011 är att det ska bli minst lika bra, men kanske med annat innehåll (inga fler bebisar tack!). Gott nytt år!

Gott nytt år från familjen Friberg

God Jul!

Så det blev en god jul iallafall! En jul med lite av varje, lite stress, mycket mat, finaste gladaste barnen, lite träffar med delar av släkten och ett hyfsat lugn.
Vi startade dagen med lite paketöppning med barnen och oss själva. Lucas fick en stor playmobil-brandstation, lite filmer och annat smått, Emil fick en ny mobiltelefon och ett tv-spel och några böcker. Pelle fick en klocka och jag fick en fin tröja och ett Nike+ armband så jag kan komma igång med löpningen igen.
Sen lite lunch med mamma och pappa som kom hit, lite fler klappar och sen hem till Pelles föräldrar för middag ännu fler klappar. Fin dag! Julafton i all ära, men jag gillar juldagen bättre. Ingen stress, ingen press, inga skyhöga förväntningar, bara slapp i soffan, lek med julklappar, läsa böcker (kokböcker för min del) och filmtittande. För att sen ta sig i kragen och åka och äta middag med de man inte träffade på julafton (alltså mamma, pappa, Jonas, Cecilia och Ville). Härlig tillvaro man har!

Jag skänker en tanke till alla de som inte har det lika bra som vi. Till hungriga, frusna vuxna och barn, till de 340 000 barn i Sverige som lever i fattigdom som antagligen inte kan vänta sig ett uppdukat julbord eller fina klappar under granen, till de 500 000 barn som lever med missbrukande föräldrar som är extra utsatta när skola och andra instanser är stängda under julen. Stackars, stackars alla de barnen. Hoppas de någon gång får uppleva det som många förknippar med julen; värme, kärlek och gemenskap.
God jul till alla, rik som fattig, varm som frusen, stor som liten.

Vård av barn

Lucas är hemma och är förkyld. Att vabba är bland det värsta jag vet. Han är tillräckligt sjuk för att vara hemma men ändå så pass frisk för att vilja hitta på saker…hela tiden. Själv är jag ganska trött efter ett par hostiga nätter, och för övrigt inte direkt en lekmamma på något sätt.
Hur som helst så känns det ändå som att jag borde hålla honom hemma den här veckan, så att han är frisk till jul. Ju mindre han går på dagis, desto mindre är risken att han åker på något annat, så vi håller oss hemma.

Igår åkte jag, Pelle och Nils och inhandlade julklapparna till barnen. Fin Playmobil-brandstation till Lucas och annat till Emil (han är ju så stor att han faktiskt läser bloggen ibland). Nils var svårast att hitta något till, han behöver ju inte direkt någonting och tycker ju mest att babygymmet är roligt. Tänk, lilla Nils, snart 4 månader, otroligt vad tiden har gått fort!

Nu börjar julångesten lätta lite iallafall, fick fram lite julpynt här hemma och själva julafton känns som att den blir bra till slut.

Glöm inte för tusan att gå in på http://www.vitjul.se. Klart barnen ska ha en vit jul i år!

Nu är det jul igen… snart

Jag är ingen juletusiast, tycker att julen ofta är förknippad med lite ångest över att jag inte har pyntat, städat, stress över julklapparna, över att jag inte har bakat som jag borde, pysslat, åkt mer pulka med barnen etc. Och så det här med var man ska fira jul någonstans, mina föräldrar, Pelles föräldrar, brorsan, hemma själva?
Jag tycker själv att jag har rätt mysiga minnen från jularna, de såg alltid likadana ut, farmor kom till oss, mormor och morfar vartannat år, vi åt, öppnade julklappar och hade det trevligt. Jag vill skapa mysiga minnen för mina egna barn, jag vill GÄRNA att jularna ska se likadana ut för dem, så de kan komma ihåg hur det var. Därför tror jag att vi har bestämt oss, vi kör egna jular framöver. Julaftonsdagen är öppen för besök eller att åka iväg, men julaftonskvällen blir vår egen. Vi gör det VI vill göra, äter den mat VI vill äta och sen får vi flänga runt de andra juldagarna.
Jag hade verkligen seriösa julpyntsambitioner för i år, men de blev liksom inte av. Vi har ju inte ens gjort klart i lägenheten efter flytten, och då känns det lite segt att fylla på med fler grejer. Men en gran ska vi ha iallafall, och den kläs ALLTID dagen innan julafton. Det får bli en början iallafall på våra nya traditioner. Kanske ger jag mig till och med på att göra en egen skinka och lite köttbullar. Det ska jag nog klara av:)
Det är ju ändå två veckor kvar till jul, jag kanske skulle ta och julsatsa iallfall?

Alltså det här med kräksjukan

Det är så vidrigt med vinterkräksjukan. Folk som spyr från höger till vänster. Med tre ungar varav en spädis hemma så är det ett starkt önskemål att få slippa denna helvetiska åkomma. Vi har lärt ungarna att tvätta händerna så fort de tar i något, ingen får vara uppe i ansiktet på Nisse, tvätta, tvätta, tvätta, sprita, sprita, sprita. Egna handdukar, klorin, nyponsoppa och skorpor inhandlat, krisplan utfärdad om vart vi alla sover om en av oss blir sjuka.

Igår när vi var på Emils fotbollscup var det en stackars liten Ida som bara kräktes rakt ut på golvet i idrottshallen. Lilla stackaren! Men det var så talande för hur det här viruset är, blir man sjuk så blir man, det går inte att hejda.
Vidrigt var ordet!