Historiskt ögonblick

Jag får lite rysningar i kroppen och blir lite gråtmild när jag ser hur Zlatan välkomnas till Barcelona idag. Tänk att vara Zlatans mamma och pappa, se hur han går in där och alla fansen jublar, oj, oj säger jag bara!

Jag grinar så fort Emil gör något, vare sig det är en skolavslutning eller om han slår en straff… Om jag vore Zlatans mamsing skulle jag nog ligga ner och snörvla på något golv nånstans.

Idrott när den är som bäst! Idrott när den är som sämst är när Djurgården ännu en gång förlorar och ligger nästintill sist i tabellen…

Nu blir det hårdträning

Nu har jag satt igång igen med löpningen. Minst tre gånger i veckan ska det bli under semestern, det finns inga ursäkter längre. Inget jobb som stör, inga barn som går upp tidigt, inget regn som man blir blöt av, nej, nu är det bara att köra. Två turer har det blivit hitintills. Igår var jag ute med Emil, det är så knäckande för självförtroendet eftersom han konstant ligger 10-20 meter före mig och hånar (alltså, han hånar inte mig men bara att han är så duktigt är ett hån). När man frågar efter 4 kilometer om han tycker att det är jobbigt säger han utan att ens pusta ”inte så värst”. Jäkla überunge!

Men 5 kilometer två gånger den här veckan är bra tycker jag, minst en gång till blir det innan veckan är slut.

Paula Radcliffe, en av världens bästa marathonlöpare

Dåligt

Jag har varit dålig på att blogga på sistonde. När semestern slog till rymde jag med familjen till huset i Danmark där vi har solat, badat, byggt sandslott och ätit winerbröd. Nu är vi i Sverige igen, närmare bestämt i Borås där vi spenderar en natt innan vi drar till Skara sommarland imorgon. Men bättring på blogfronten!

Ha det!

Idag!

Idag kommer min älskade familj. Jag vet, jag är löjlig! Det finns massor av människor som klarar sig utan sina barn i flera dagar, men jag gör inte det. Jag saknar dem så det gör ont i hjärtat och så att jag nästan börjar grina när jag pratar med dem i telefon.
Varje gång jag ringer så säger Lucas, ”Hej farmor” och igår när vi skulle försöka oss på videosamtal så sa han bara att han hade bajsat, så han klarar sig nog bättre än vad jag gör. Emil däremot sa att han saknade mig jättemycket, det kändes fint! Men om några timmar är de här! Tjoho!

Snart är ni här!

Trött i benen

Jag är så trött i fötterna. Ja, i hjärnan också för den delen, men fötterna känns mest. Här i Göteborg är det fint väder, inte för att jag ser så mycket av det men nu på kvällen var det iallafall fint. Jag har suttit inne och skrivit pressmeddelanden och hållit i fotografering, varit social och träffat en massa människor, haft lite möten. En fullspäckad dag med andra ord utan många pauser att sitta ner. På kvällen har jag bland andra träffat socialminister Göran Hägglund, han var inte alls som jag trodde men jag kan inte säga om det är positivt eller negativt. Har träffat min svärfar som också är i Göteborg, då fick jag lite hemlängtan. När jag ringer hem på morgonen säger Lucas: Puss, puss! God natt!
Vilken gullunge! Men på fredag kommer de hela gänget!
Nu är det bingtime!

Jag saknar Pelle

Mitt hem närmsta veckan

Just nu befinner jag mig på 13:e våningen på Gothia Towers i Göteborg och har Liseberg och korsvägen som utsikt. Sitter i sängen och skriver pressmeddelanden, kollar på Lipstick Jungle och snicksnackar med min kollega Janna. Det här är alltså mitt hem den närmsta veckan, det här rummet och Svenska mässan. Det är lite roligt med Göteborg, det känns som hemma men ändå lite som att man är utomlands. Jag gillar det!

Snart är det bye-bye!

Då tar jag farväl av de här sötnosarna för en vecka!

Karin 50+ år

Igår var det kalas med familjen Friberg. Svärmor fyllde år och bjöd på god mat och tårta och härligt sällskap! I år duggar födelsedagarna tätt, förra lördagen fylled jag 30, igår (lördag) fyllde Karin år och nästa helg fyller Pelle 31! Juni är alltså en ganska dyr månad för familjen Friberg.

Födelsedagsbarnet

Oldefar Axel, typ 87 och still going strong

Blivande föräldrarna. I september får barnen en kusin!

Tårtan!

Hur tar man ett bra kort på sig själv?

Svärfar

Vi hämtar Emil

Emil har varit ute och seglat med bonusmormor och morfar Åke och Helen. För att jag skulle ha en chans att träffa honom innan jag åker vidare till Göteborg så tvingade vi hem honom. Vi hämtade honom ute på Gräddö i skärgården där vi inte bara fick lunch på båten utan också uppleva hur min pappa uttnyttjar Emils ringa storlek för att sätta tampar uppe i masten.

Farsan

Skepp o hoj!

Emil på väg upp i masten

Mamsen och Lucas

Almedalen is the shit!

Ja, det blev en blixtvisit för mig under Almedalsveckan, lite över 24 timmar var jag där. Vi bodde hemma hos Ida, som har en jättefin lägenhet med havsutsikt straxt utanför muren.
Dygnet spenderades med att gå gatorna upp och ner, lyssna på Mona Sahlin som kallade sina partikamrater för soldater i hennes armé (ja, Mona är inte min största favorit), hållit seminarium om de 385 000 barn som lever med föräldrar i riskbruk, ätit glass på Glassmagasinet som har över 100 olika smaker, träffat människor, gått på mingel, delat ut flyers och kaffe- you name it!
Allt detta på 24 timmar, det var väl ganska bra!

Vackra Visby